Aldrig ensam i skogen

Det är en varm och solig dag i början av oktober och nästan helt vindstilla. Jag går sakta, det är det bästa om jag vill ha möten i skogen. Det finns stigar här, en del av dem gjorda av skogsmaskiner, andra av djur och människor. Men för det mesta brukar jag till slut hamna utanför dem och ta mig fram där det går, ibland kanske också där det egentligen inte går.

Skogen är tyst, men jag känner mig iakttagen. Då hör jag ett krafsande ljud ovanför mig och stannar mitt i steget. Jag vrider sakta huvudet uppåt och ser en stor ekorre med vacker och yvig svans, som tittar rakt på mig. Jag vänder inte bort blicken. Det är lite som att titta på en bebis, som bara tittar rakt på en utan att väja undan.

Efter en stund springer ekorren längre ut på den tunna grenen, låter den böjas ner av kroppstyngden och tar ett skutt över till nästa träd, och sedan till nästa. Jag hör en fågel som hackar i ett träd med ett knackande ljud, kanske är det en hackspett. Ju mer jag stannar upp, desto mer liv märker jag omkring mig. Insekter, fler fåglar. Jag går vidare och någon som suttit på en gren ovanför mig, får plötsligt bråttom och flaxar iväg innan jag hinner se vem det var.

Det här är ingen märkvärdig skog egentligen, rätt risig på sina ställen och skadad av skogsmaskiner. Men här och där öppnar sig en vacker glänta, då och då finns ett litet berg att bestiga och på många ställen ligger mossan tät och djup. Jag har lärt mig att älska den här skogen precis som den är. Och ibland tror jag faktiskt att den älskar mig tillbaka. Särskilt i stunder som nyss, när det ordinära plötsligt blir trolskt och meningsfullt. Jag känner mig aldrig ensam här.

Samtal i Slottsskogen

Idag finns ett otal vetenskapliga undersökningar som visar på tydliga effekter på stämningsläget av att vara utomhus och i eller i närheten av grönområden. Vår hjärna som är utvecklad i skog och mark, reagerar positivt när vi tillbringar tid där. istället för att som vi oftast gör använda oss av en fokuserad, riktar uppmärksamhet, använder vi i naturen främst en avslappnad, öppen uppmärksamhet som är avstressande för hjärnan. I detta tillstånd blir vi också lugnare och mer kreativa. Jag har kompletterat min utbildning i och långa erfarenhet av psykosyntes med vidareutbildning i både mindfulness och ekopsykologi, för att kunna arbeta terapeutiskt i och med naturen. Det känns som en logisk fortsättning på min egen utveckling som terapeut och som människa – naturen blir allt viktigare. Under hösten erbjuder jag ”Samtal i Slottsskogen” som är ett alternativ till terapi i terapirummet. Här är skogen vår lokal. Vi reflekterar över dina frågeställningar och tar hjälp av träd, vatten, gräs, sten och allt som sker och finns i parken.

Vikten av att veta

Häromdagen gjorde jag en intervju med Sylve i Gävle som kunde mycket om äpplen. Han kunde också mycket om ett speciellt äppelträd, som står i hans hemstad. Detta träd är i princip aldrig beskuret och har vuxit precis som det själv vill i omkring 200 år. Nu är detta träd troligen världens största nu levande äppelträd, med en krona på knappt 18 meter i diameter. Trädet har levt farligt några år, då det fanns planer på att bygga radhus på tomten. Nu verkar dessa planer ha lagts på is, framför allt på grund av att kommunen, tack vare personen jag intervjuade, faktiskt fått upp ögonen för hur speciellt det här gamla risiga trädet är. Det är friskt, skjuter nya skott varje år och bär frukt. Historien är ett exempel på hur betydelsefullt det är att ta reda på allt, innan beslut tas. Och att vi inte ser det storslagna i vår vardagsmiljö om ingen påpekar det. Mer om detta träd kommer i min nästa bok…förhoppningsvis utgiven i maj 2018.

Glada vänner i växthuset

Eva 002 Zita M

I förra veckan hade vi besök av två syriska familjer som bor på flyktingförläggningen i närheten. Vi visade dem runt i trädgården och när de kom till växthuset och fick se vinrankorna blev de alldeles till sig av glädje. Alla fyra började prata i munnen på varandra om vinbladsdolmar, hur det går till att laga dem och hur gott det är. Jag har innan dess aldrig haft en tanke på att äta bladen, utan varit tacksam över de söta druvorna. Men glädjen hos dem över att återfinna vinblad i kalla Sverige var verkligen inte att ta miste på. I morgon ska vi träffas igen och gissa vad som står på menyn? Och – det är såklart inte jag som lagar maten.

 

Fika med M

coffee-690054

 

Häromdagen fikade jag i Göteborg med en man från Serbien som ville öva på sin svenska. Jag var beredd på att prata om ditt och datt, om våra familjer, barn och vad vi gjort i livet. Till sist blev det ändå omöjligt att inte prata om kriget, om M:s mardrömmar (det var ett nytt svenskt ord för honom) och om längtan efter ett riktigt arbete. Kände mig hjälplös som inte hade varken stöd eller jobb att erbjuda. Men jag gav av min tid och uppmärksamhet – och jag vet att sådant också betyder något. Vi fick bra kontakt och fikar kanske igen. Vill du också fika med någon från ett annat land, kontakta Kompisbyrån via deras Facebooksida https://www.facebook.com/kompisbyran?fref=ts eller genom att maila moc.l1508345010iamg@1508345010naryb1508345010sipmo1508345010k1508345010

Vårdagjämning – igen och igen

strömmande vatten

20 mars 

Var sjätte vecka träffas vi, kvinnorna i byn där jag bor. Det är en lika magisk stund varje gång – och lika enkel. Vi möts på vårdagjämning, sommarsolståndet, höstdagjämning och vintersolståndet. Och även vid de fyra tidpunkter som ligger mitt emellan dem, totalt åtta gånger per år. Då tar alla med sig något gott att äta, sedan sätter vi oss tillsammans och var och en får lika mycket tid att dela det som är aktuellt i livet just då, vad som väcks av årstiden, när vi går mot mörker eller ljus. En kan be om tröst, inspiration eller stöd för att klara en utmanande tid. En kan bara dela den glädje som finns i nuet. Vill du också starta en kvinnocirkel där du bor, så har Anne Elmberg skrivit en bok om hur hon ser på saken. Läs mer här.

 

Att gå sin egen väg

krokigt träd

Vågar du vara annorlunda än andra? Orkar du ta reda på vad du innerst inne vill? Vill du njuta av livet? Om du svarar ja på de frågorna har du tillgång till tre viktiga kriterier på ett passionerat liv. Men det finns fler och inget av dem är särskilt svårt. Tillsammans ger de dig spänning, njutning och utmaning i det som är din vardag. Är det dags nu att leva det som verkligen är ditt riktiga liv?

Läs om min föreläsning om passion här.

 

Statusuppdateringen som blev en låt

2015-01-23 15.07.46

Statusen som blev en låt

”I am on my way home. In every way you can think of”. Så skrev jag på Facebook för ett tag sedan. Fredrik Swahn, en vän som är sångare och låtskrivare, nappade på feelingen i de två meningarna och skickade mig en melodislinga i ett sms. Jag lyssnade på den och skrev en låttext. Den handlar om glädjen att komma hem till platsen där jag bor, lyckan att återvända till mannen som jag älskar och till sist om att komma till himlen, verkligen tillbaka Hem. Så härligt när det kreativa flödet får ske utan stopp som ”går inte”, ”hinner inte” eller ”kan inte” – när vi bara kan släppa fram det som vill ut! Nu finns det plötsligt en gemensam låt som heter ”On my way home”. Hoppas på fler gemensamma låtprojekt med Fredrik.

Kolla in musik gratis från Fredrik Swahn här

Eller se en film från hans projekt musikscenen Smedjan 2013 här

Bilden är tagen i SJs lounge på Centralen i Göteborg. Eller Stockholm.